jag blir så glad när jag läser de härliga peppnings-kommentarerna från er alla!! Det kommer att bli ett stort stöd på min viktresa och jag ska själv försöka bli bättre på att lämna kommentarer på era bloggar.
Kramar till er alla
torsdag 27 december 2007
fredag 21 december 2007
Blir så ledsen
Nu har jag provat alla mina kläder för att hitta något som jag kan ha nu i julhelgen, har egentligen inte råd att köpa något nytt, men inget passade :( jag såg ut att vara gravid i 7:e månaden, minst. Hade tänkt att jag skulle ha en viss outfit, funkade sist det var något som jag skulle vara uppklädd till (då jag helst inte ska ha hoodtröja som jag alltid annars har), hade till och med satt på mig en "kroppsstrumpa"som ska hålla in de värsta valkarna men jag såg som en fyrkantig tunna! Jag vägra att visa upp mig så, säger hällre att jag har maginfluensa och stannar hemma än att åka upp och visa upp min gigantiska mage.
Sambon ska ut på morgon och leta julklapp till mig (smart drag, nu när alla andra också är ute) så tänkte jag att jag kunde följa med in till stan och så kunde jag strosa runt på egen hand i klädaffärerna för att hitta något vettigt så att jag slipper ljuga om att jag är sjuk i julhelgen . Det går absolut inte att ha med sambon för att handla kläder, han tycker det är pest och bara surar och gnäller hela tiden. Jag tycker att det underlättar att ha någon med som smakråd och för att hämta fler storlekar så att man slipper klä på sig alla kläder, hämta rätt storlek och sedan ställa sig i kön igen.
Det var bara detta som jag ville kasta ur mig....känns rätt så skönt att blogga av sig en massa tankar. Jag har i och för sig alltid tyckt om att skriva av mig men inte på det här viset. Först ville jag inte direkt att någon annan skulle läsa det jag skrev min nu önskar jag faktiskt att någon hittar hit så att man sedan vid ren kur kan få lite tips/pepp etc.
Hej då så länge
Sambon ska ut på morgon och leta julklapp till mig (smart drag, nu när alla andra också är ute) så tänkte jag att jag kunde följa med in till stan och så kunde jag strosa runt på egen hand i klädaffärerna för att hitta något vettigt så att jag slipper ljuga om att jag är sjuk i julhelgen . Det går absolut inte att ha med sambon för att handla kläder, han tycker det är pest och bara surar och gnäller hela tiden. Jag tycker att det underlättar att ha någon med som smakråd och för att hämta fler storlekar så att man slipper klä på sig alla kläder, hämta rätt storlek och sedan ställa sig i kön igen.
Det var bara detta som jag ville kasta ur mig....känns rätt så skönt att blogga av sig en massa tankar. Jag har i och för sig alltid tyckt om att skriva av mig men inte på det här viset. Först ville jag inte direkt att någon annan skulle läsa det jag skrev min nu önskar jag faktiskt att någon hittar hit så att man sedan vid ren kur kan få lite tips/pepp etc.
Hej då så länge
Julen....
är den stora mut helgen. Med det menar jag att nästan alla kunder "mutar" företag med en massa chokladaskar, kakor, godis, you name it. I går kom min sambo hem med en stor låda full av massa godsaker som han hade fått av företaget han jobbar på, 3 olika sorters ost, stor låda med olika kex tll osten, choklad, olika sorters marmelader, olja och massa små goda karameller. Det är ju jätte snällt av företaget och ett sätt att visa att man bryr sig om sina anställda. Inget som kommer hända mig på min kommande arbetsplats (vården). Det tråkiga med detta är att jag inte kan låta bli alla dessa godsaker när de finns här hemma. Jag har varit hemma nu en längre tid (självstudier) och problemet är med mig att jag äter när jag har tråkigt och kan inte sluta, jag blir liksom inte mätt, är sugen hela tiden. Vet inte hur många runder jag har varit i köket i dag. Har ätit upp gamla middagsrester, ätit några mackor, frukt, nallat på blockchokladen som jag skulle ha till julbaket, ätit upp saffranskorporna (från Leilas Jul på Tv4, är fantastiskt goda!!!) som jag skulle ta med som en liten present nu när jag ska runt till familjen i jul (måste nu baka nya). Trodde att jag skulle kunna låta bli men det började redan när jag skulle rulla ut degen, jätte god deg!, och de goda karamellerna i sambons låda från jobb är ett minne blott. Nu har jag börjat att snegla på de goda ostarna och kexen (som jag inte kunde låta bli i går kväll). "Tyvärr" tycker inte sambon om ost så jag behöver inte äns dela med mig. Tanken är ju att bjuda över några vänner så att de kan "hjälpa"mig :)
Inte alls bra att ha vägt in mig hos konsulenten innan jul, hur dum kan man bli. Tanken var dock att det är lika bra att få det gjort och så kan jag inte ångra mig sen efter nyår, kan inte komma med en massa bortförklaringar varför jag inte kan börja med kuren den 2:e januari för att nu har jag CB-påsar hemma för en hel vecka.
Det är inte klokt vilken soffpotatis man blir av att bara vara hemma. Jag sover till 9-10 tiden, går upp och startar TV:n och datorn och sedan sitter jag framför datorn hela dagen tills sambon kommer hem vid 17-18 tiden. Ibland måste jag resa på mig och gå ut för att handla mat så att sambon kan äta middag när han kommer hem (jag är ju då inte hungrig för att jag har ju ätit hela dagen). Vissa dagar går jag inte äns utanför dörren. Vill inte visa mig för andra, visa hur stor och fet jag är. Att åka runt till både min och sambons familj/släkt nu i jul är en fasa. Vissa har inte sett mig på ett år och jag har typ gått upp ca 15 kg sedan förra julen. Jätte rooooligt, eller INTE!!!
Längtar, längtar tills det blir nytt år så att jag kan börja med kuren. Det är typ nästan det enda jag tänker på om dagarna. Det har blivit en fixering att gå ner i vikt med kuren. Tänk om jag inte lyckas? Nej vill inte äns tänka på det, klart att jag kommer lyckas!
Nä nu ska jag inte tråka ut er med mig negativa babbel. Men tyvärr har jag en tendens att bara se allt negativt nu när jag mår dåligt på grund av vikten. Stackars älskade sambo, är så rädd att skrämma bort honom. I och med att jag inte känner mig så sexig nu så kan ni ju själva räkna ut resten.... Jag vet hur glad, sprudlande och hur jäkla bra jag mådde då för 2½ årsedan. Vill må så bra igen, i resten av mitt liv! Och den dagen som det blir aktuellt att ta på sig en brudklänning och skaffa barn vill jag vara allt annat än fet!
Nu fortsätter jag ju att babbla, skulle ju sluta med det :)
Ha det bra och stressa inte ihjäl er med allt julstök.
Inte alls bra att ha vägt in mig hos konsulenten innan jul, hur dum kan man bli. Tanken var dock att det är lika bra att få det gjort och så kan jag inte ångra mig sen efter nyår, kan inte komma med en massa bortförklaringar varför jag inte kan börja med kuren den 2:e januari för att nu har jag CB-påsar hemma för en hel vecka.
Det är inte klokt vilken soffpotatis man blir av att bara vara hemma. Jag sover till 9-10 tiden, går upp och startar TV:n och datorn och sedan sitter jag framför datorn hela dagen tills sambon kommer hem vid 17-18 tiden. Ibland måste jag resa på mig och gå ut för att handla mat så att sambon kan äta middag när han kommer hem (jag är ju då inte hungrig för att jag har ju ätit hela dagen). Vissa dagar går jag inte äns utanför dörren. Vill inte visa mig för andra, visa hur stor och fet jag är. Att åka runt till både min och sambons familj/släkt nu i jul är en fasa. Vissa har inte sett mig på ett år och jag har typ gått upp ca 15 kg sedan förra julen. Jätte rooooligt, eller INTE!!!
Längtar, längtar tills det blir nytt år så att jag kan börja med kuren. Det är typ nästan det enda jag tänker på om dagarna. Det har blivit en fixering att gå ner i vikt med kuren. Tänk om jag inte lyckas? Nej vill inte äns tänka på det, klart att jag kommer lyckas!
Nä nu ska jag inte tråka ut er med mig negativa babbel. Men tyvärr har jag en tendens att bara se allt negativt nu när jag mår dåligt på grund av vikten. Stackars älskade sambo, är så rädd att skrämma bort honom. I och med att jag inte känner mig så sexig nu så kan ni ju själva räkna ut resten.... Jag vet hur glad, sprudlande och hur jäkla bra jag mådde då för 2½ årsedan. Vill må så bra igen, i resten av mitt liv! Och den dagen som det blir aktuellt att ta på sig en brudklänning och skaffa barn vill jag vara allt annat än fet!
Nu fortsätter jag ju att babbla, skulle ju sluta med det :)
Ha det bra och stressa inte ihjäl er med allt julstök.
onsdag 19 december 2007
Längtar...
Nu har jag hämtat hem påsar för en veckas förbrukning men jag ska som sagt inte börja förän den 2:e januari men jag vill egentligen börja direkt. Det var inte roligt att ställa sig på vågen hos konsulenten och det kom upp ett tre siffrigt nummer, 103 kg (jag har aldrig vägt så mycket). Att visa någon annan att jag väger så mycket var hemskt. Inte äns min sambo vet vad jag väger. Jag skäms otroligt mycket över att det har gått så här långt men jag får försöka lägga det bakom mig och bara se framåt nu, det kan ju bara bli bättre =) Det som jag är lite orolig för är att hela julhelgen och nyårshelgen är kvar och detta kan leda till en ytterligare viktökning på grund av all mat och alkohol. Kul att komma efter en veckas ren kur och väga mer än vid invägningen.
Hmm...nu kurrar min mage, dax för lunch.
Ha det bra
Hmm...nu kurrar min mage, dax för lunch.
Ha det bra
måndag 17 december 2007
Bokat tid med konsulent
Nu har jag ringt och bokat tid hos en konsulent och ska dit i morgon. Tyvärr måste jag säga att jag har tappat lite av min motivation att göra detta men jag tror att det beror på att jag har känt mig trött och hängig, det är ju förkylningstider nu, plus att det är mycket att fixa både med pluggandet och saker inför julen. Det ska ändå bli skönt att sätta igång om två veckor!
Det är riktigt svårt för mig i denna juletid med all godis och mat för att jag har misst kontrollen totalt och bara gluffsar i mig allt som kommer i min väg. Tidigare har jag inte känt mig så jätte tjock, fram tills nu. Bilringen-/arna har blivit så stora så att det ärlite svårt med andningen i bland, framför allt när jag ska bocka mig ner. Jag flåsar som en flodhäst bara jag ska gå en kort sträcka plus att jag har början till en dubbelhaka, som jag aldig tidigare har haft. Jag blir jätte ledsen och arg på mig själv att jag har tillåtit att misshandla min kropp på det här viset. Med tanke på at jag nästan var normalviktig för ca 2 år sedan då jag hade gått ner 25 kg. Men men, det är bara att bita i det sura äpplet och ta tag i problemet. En sak som jag är lite rädd för är att jag ska drabbas av en mängd överviktsrelaterade sjukdomar så som diabetes, tromboser etc. Jag får tänka att jag har ju ändå tagit ett beslut att åtgärda min övervikt och gjort är gjort.
Det får bli allt för denna gången.
*kramar*
Det är riktigt svårt för mig i denna juletid med all godis och mat för att jag har misst kontrollen totalt och bara gluffsar i mig allt som kommer i min väg. Tidigare har jag inte känt mig så jätte tjock, fram tills nu. Bilringen-/arna har blivit så stora så att det ärlite svårt med andningen i bland, framför allt när jag ska bocka mig ner. Jag flåsar som en flodhäst bara jag ska gå en kort sträcka plus att jag har början till en dubbelhaka, som jag aldig tidigare har haft. Jag blir jätte ledsen och arg på mig själv att jag har tillåtit att misshandla min kropp på det här viset. Med tanke på at jag nästan var normalviktig för ca 2 år sedan då jag hade gått ner 25 kg. Men men, det är bara att bita i det sura äpplet och ta tag i problemet. En sak som jag är lite rädd för är att jag ska drabbas av en mängd överviktsrelaterade sjukdomar så som diabetes, tromboser etc. Jag får tänka att jag har ju ändå tagit ett beslut att åtgärda min övervikt och gjort är gjort.
Det får bli allt för denna gången.
*kramar*
torsdag 13 december 2007
Första inlägget...
Detta är allra första gången jag bloggar så vi får se hur det kommer att gå.
Anledningen till varför jag gör detta är....som ni förstår på bloggens namn....är att jag ska gå ner i vikt med hjälp av cambridgekuren. Det har blivit många kilos övervikt nu, nämare bestämt 40kg. För 2½ år sedan var jag nästan normalviktigt (70kg till mina 166cm). Hade då gått ner från 96kg. Jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv. Detta resultat uppnådde jag med hjälp av att hålla koll på kalorierna (1300kcal/dag) och så tränade jag ca 5 gånger i veckan. Tyvärr blev det en ckock för kroppen så tillslut fick jag så ont i ljumskarna och i fötterna att jag knappt inte kunde gå. Med andra ord blev träningen lidande. Men spiken i kistan för mitt fina viktresultat var att jag och sambon åkte på semester och drack en massa drinkar och åt mycket god mat. Jag kom inte igång med mitt räknande av kalorier efter resan och här sitter jag nu, tyngre än någonsin.
Jag strävar inte efter att skriva en intressant blogg som många måste läsa, utan detta kommer i första hand bli som terapi för mig när jag kör igång den 2:e januari med ren kur. Dock kommer jag så klart att bli glad om någon lägger in peppande inlägg :)
Det är inte första gången jag kommer i kontakt med Cambridgekuren. Då när jag vägde 74kg så gick det jätte trögt och vågen ville inte rubba sig. Jag tog då kontakt med en konsulen men jag pallade bara stå ut i 4 dagar (nu tänker ni säkert: och varför skulle det lyckas nu då?). Men jag vet att jag kan, bara om jag vill. För ett år sedan testade jag att dricka Modifast. Jag lyckades stå ut i 14 dagar men jag gick endast ner 2 kilo så jag tappade motivationen. Det är nästan dubbelt så mycket kalorier i Modifast än i Cambridge och jag har läst att det bara får vara max 500 kalorier per dag för att kroppen ska hamna i ketos.
Jag har i alla fall bestämt mig för att göra detta. Mitt mål är att komma i en fin klänning (utan att känna mig som en stoppad korv) till min examensdag i början av juni nästa år.
Vet inte hur mycket jag kommer att skriva de kommande två veckorna innan det är dax att sätta igång. Det är framför allt sen jag antagligen kommer att vara här inne och skriva en hel del.
Många kramar
Anledningen till varför jag gör detta är....som ni förstår på bloggens namn....är att jag ska gå ner i vikt med hjälp av cambridgekuren. Det har blivit många kilos övervikt nu, nämare bestämt 40kg. För 2½ år sedan var jag nästan normalviktigt (70kg till mina 166cm). Hade då gått ner från 96kg. Jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv. Detta resultat uppnådde jag med hjälp av att hålla koll på kalorierna (1300kcal/dag) och så tränade jag ca 5 gånger i veckan. Tyvärr blev det en ckock för kroppen så tillslut fick jag så ont i ljumskarna och i fötterna att jag knappt inte kunde gå. Med andra ord blev träningen lidande. Men spiken i kistan för mitt fina viktresultat var att jag och sambon åkte på semester och drack en massa drinkar och åt mycket god mat. Jag kom inte igång med mitt räknande av kalorier efter resan och här sitter jag nu, tyngre än någonsin.
Jag strävar inte efter att skriva en intressant blogg som många måste läsa, utan detta kommer i första hand bli som terapi för mig när jag kör igång den 2:e januari med ren kur. Dock kommer jag så klart att bli glad om någon lägger in peppande inlägg :)
Det är inte första gången jag kommer i kontakt med Cambridgekuren. Då när jag vägde 74kg så gick det jätte trögt och vågen ville inte rubba sig. Jag tog då kontakt med en konsulen men jag pallade bara stå ut i 4 dagar (nu tänker ni säkert: och varför skulle det lyckas nu då?). Men jag vet att jag kan, bara om jag vill. För ett år sedan testade jag att dricka Modifast. Jag lyckades stå ut i 14 dagar men jag gick endast ner 2 kilo så jag tappade motivationen. Det är nästan dubbelt så mycket kalorier i Modifast än i Cambridge och jag har läst att det bara får vara max 500 kalorier per dag för att kroppen ska hamna i ketos.
Jag har i alla fall bestämt mig för att göra detta. Mitt mål är att komma i en fin klänning (utan att känna mig som en stoppad korv) till min examensdag i början av juni nästa år.
Vet inte hur mycket jag kommer att skriva de kommande två veckorna innan det är dax att sätta igång. Det är framför allt sen jag antagligen kommer att vara här inne och skriva en hel del.
Många kramar
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)